Era svin, våra grisar

18 Jan, 2012 | Kommentarer (287)

Ja, nu finns den här lilla sötnosen i en bokhandel nära alla. Jag vet
inte vad jag ska säga om det mer än att det förstås är roligt. Och att
jag hållit på med den i flera år, men att det som tog längst tid var
att hitta det absolut fulaste sättet att lägga upp det på, eftersom
det är fula tankar och fula känslor som sipprar igenom diktjagen.
Boken innehåller inga skiljetecken, varje rad inleds med versal, som
när man skrev något för första gången iWord 95, typ, och inte visste
hur man ändrade inställningarna. Detta är ett helt medvetet estetiskt
val. Jag säger inte det för att försvara mig, eller förklara något,
bara att jag tycker det är intressant detta  att det kan ta så lång
tid att komma fram till något så enkelt. Dessutom är detta inte heller
helt konsekvent genomfört, och då blir det ännu fulare, liksom korkat
och svekfullt. Är det helt obegripligt?

Recensionsdag är 26/1 och när detta skrivs är det alltså ungefär en
vecka kvar. Jag darrar som en elektrisk ål i en aladåb. Svinnervös, är
jag, men jag förstår inte varför. Det är väl som med skivor, försöker
jag intala mig själv, eller i alla fall som de tidigare böckerna, men
det är det inte. Och jag känner mig dum. Å andra sidan ska väl den där
spänningen finnas precis just nu, innan något man gjort blir
allmängods. Det kändes så inför Anarkist, men inte lika starkt. Och då
hoppas jag att det bara är i mig, liksom. Att jag helt enkelt blir mer
och mer nervös. Att jag inte slängt ut Era svin på en alldeles för
tunn is. Eller hur jag nu ska säga. Poeten saknar ord att beskriva.
Antingen har jag väl  sagt allt som gick att säga, och det är ju grymt
i såna fall. Eller så finns det väl inget att säga. Det är värre, det.

Långa, komplicerade meningar och annat i julklapp

24 Dec, 2011 | Kommentarer (776)

Eftersom julen handlar om inte bara konsumtion och Jesu födelse, inte ens om vad det nu var för hednisk högtid man firade innan Di Kristne kom och snodde åt sig den som moderater, utan dessutom nostalgi, så ger jag Er det i julklapp: ett stycke, två stycken, livemusik från fordom, när jag sjöng på Bomullsklubben, Södra bar i Stockholm. Det var 2010 och månaden var mars, och det var första gången jag sjöng med jazzmusiker och första gången jag på allvar hängde med Conny och Pontus. Det var, som en mätt och halvnaken på fyllan i en TV alldeles för nära Dig brukar säga, en magisk kväll. Den innehöll till och med några Old Friends-sekvenser, som om Ni vet något om gamla Bear Quartet-singlar säkert kan dechiffrera. Men jag går inte in på det nu. Nu spisar Vi två gamla örhängen på förtan medan vi stjälper i oss första litern julkaffe för att orka igenom den här julen lika fint som de tidigare, när Vi var yngre.

God jul Gals & Pals

Audio clip: Adobe Flash Player (version 9 or above) is required to play this audio clip. Download the latest version here. You also need to have JavaScript enabled in your browser.

Audio clip: Adobe Flash Player (version 9 or above) is required to play this audio clip. Download the latest version here. You also need to have JavaScript enabled in your browser.

 

Live 1/3 2010 Bomullsklubben, Södra bar, Stockholm.

Piano (kapellmästare): Fredrik Hermansson
Bas: Martin Höper
Trummor: Moussa Fadera

Inspelning: Joel Modin

En del drömt, en del verkligt

04 Nov, 2011 | Kommentarer (1 323)

Trött på skägg? Ja, det är fan jag med, men nu är det som det är med det. Jag har lite bestämt att jag ser ut på det här idiotiska sättet. Men man behöver ju inte kolla på mig bara för det. Man kan kolla på Sanna Bråding i stället.

Förresten, jag vill passa på att säga något om Anarkist, och hur den blivit mottagen: Det är så roligt. Det är så överväldigande. Man blir matt när man tänket på’et. Matt av glädje. Inte kan väl jag? Men herre, inte ska väl, inte kan ni väl mena? Glad, generad. Den sortens känslor. Som en mormor  när man kommer ihåg hennes födelsedag.

Höstturnén har börjat. Detta skrivs på hotellrum, morgonen efter premiären i Sundsvall. Det känns också grymme bra. De som spelar med mig på den här hösten är: Cristian, Kalle och Jonas – som vanligt och tack gode gud! Dessutom Körar Magnus Ekelund och spelar tamburiner och grejer. Och så förstås Petter Granberg på gitarr och piano. Det funkar fantastiskt bra. Vi kör gamla hits och nya örhängen. Joel, geniet, kör ljudet som vanligt.

Lite off det här inlägget. Inga nyheter, inget exklusivt. Men som Alfons Åbergs farmor säger, typ: man kan väl inte ha julafton all the time?

 

Rock For Life

Matti

Skivan/boken Anarkist släppt den 21 sept

06 Sep, 2011 | Kommentarer (2 246)

Anarkist är både en bok och ett album, sammantvinnade till en enda röd tråd. Boken är 100 sidor lång och innehåller ett urval texter som Matti publicerat på olika håll under de senaste femton åren; som blogginlägg, i dagspress, i fanzines, etcetera. Albumet innehåller elva helt nyskrivna låtar och är hans sjätte i eget namn. Boken är Mattis femte efter fyra diktsamlingar.

Beställ skivan redan nu och få den hem i brevlådan före alla andra: www.tegpublishing.se/releases/anarkist

Samma dag som skivan släpps (21 september) är det releasefest på Strand i Stockholm.

/Teg Publishing

Klart & Betalt

26 Jul, 2011 | Kommentarer (728)

www.textochmusik.se

 

 

 

Asterism & Obelisk på promenad mot Fylke

12 Jul, 2011 | Kommentarer (431)

 

Den här videon gjorde Magnus Ekelund en kväll i början av juni. Åh, det var så vansinnigt varmt och härligt och det har det varit sedan dess. Man blir helt pepp. Man vill berätta om sin sommar, som när man var liten, fast den pågår, som nu. Eller hur?

Nytt album i september

13 Jun, 2011 | Kommentarer (606)

Den 21 september släpps Mattias Alkbergs nya album Anarkist (som inte bara är ett album utan även en bok). Första singeln heter Asterism & Obelisk och firas lördagen den 18 juni med en spelning på Riche i Stockholm. De andra låtarna får ni lyssna på i några dagar. Sen rycker vi bort dem, som plåster.

Köp singeln och förbeställ albumet här.

Och mer info om spelningen hittar ni här.
…………………………

www.mattiasalkberg.se
www.tegpublishing.se
www.skiva.se

Allt det här

17 Mar, 2011 | Kommentarer (2 407)

Text & Musik

16 Feb, 2011 | Kommentarer (958)

Ett husband. Tolv artister. Två kvällar i två akter vardera med text och musik. Från nyckelfigurer i den svenska rockhistorien till genier som inte ens debuterat. Alla på lika villkor.

Kompade av ett husband med en grund i Nerverna och Raketen går tolv artister samman under två kvällar. Tolv artister som hör ihop. Vissa av dem är vänner sedan årtionden, andra har precis träffats. Vissa började spela överhuvudtaget på grund av någon de nu delar scen med. Det är, som en av dem nyss uttryckte det: ”Folk som det är nåt fel på”, artister som aldrig riktigt tycks slå igenom i bred kommersiell mening, men som heller aldrig någonsin skulle ge upp. Som vet att det de gör är rätt, att det är andra som har fel.

Men framförallt finns det ett släktskap i uttryck. Något som skaver och berör. Som inte lämnar en ifred. Lika svårt att sätta fingret på som det kommer framstå självklart under två kvällar i juli.

Text & Musik äger rum onsdag 27/7 på Kägelbanan i Stockholm och fredag 29/7 på Storsjöyran i Östersund. De medverkande är:

Kajsa Grytt: Sedan tiden i Tant Strul en av svensk musiks mest respekterade artister. I vår är hon aktuell med det Jari Haaplainen-producerade albumet En kvinna under påverkan och självbiografin Boken om mig själv.

Mattias Alkberg: Både som frontfigur i The Bear Quartet och under eget namn har han i lika hög grad personifierat integritet och bångstyrighet som briljant låt- och textförfattande. 2011 släpps både en splitvinyl med Pascal och ett nytt eget album. Spelade 2006 in en cover på Tant Struls Dunkar varmt.

Conny Nimmersjö: Gitarrist sedan tjugo år i albumaktuella bob hund. Han har också spelat med Thåström och medverkar på Mattias Alkbergs kommande album. Med soloalbumet Skörheten & Oljudet visade han sig i vara en skicklig låtskrivare i egen rätt.

Ulf Stureson: Med en bakgrund i legendariska Traste & Superstararna och Traste Lindéns Kvintett har han sedan 1996 gett ut en serie hjärtskärande vackra soloskivor. Senaste albumet Beroende producerades av Björn Olsson och följdes av en turné tillsammans med Mattias Alkberg.

Pascal: Pascals tre album, Förbi fabriken, Galgberget och Orkanen närmar sig har överröst med lyriska recensioner och priser. Vid sidan av Pascal har sångaren Isak Sundström också bandet Skriet. Trion har turnerat med bob hund och gästas på sin kommande skiva av Mattias Alkberg.

The Bells: Jonas Teglund spelar gitarr i Nerverna och Park Hotell. Peter Nuottaniemi är basist i The Bear Quartet och allmänt betraktad som Sveriges bästa textförfattare. Tillsammans har de bandet The Bells som debuterade 2010 med albumet Threads.

Nord & Syd: Ett band bestående av medlemmar ur Vapnet, Laakso, Holy Madre och Penny Century. De låtar som cirkulerar på internet har gjort klart att Martin Abrahamsson skriver den finaste svenskspråkiga popen som finns. Och att ingen sjunger den som Julia Hanberg.

Hospitalet: Vid sidan av Vapnet, Sibiria och Kommun har Martin Hanberg tillsammans med Johan Hospitalet. Ett band vars mängder av demos rört sig från pop av klassiskt snitt till dödsmetall och folkmusik.

Park Hotell: Park Hotell spelar euforisk pop på högsta volym med himmelsk sång. Förra albumet Free For Friends producerades av Jari Haaplainen och fick fint bemötande. I bandet ingår Jonas Teglund som också spelar i The Bells och Nerverna samt Nervernas trummis Cristian Ramirez som här sjunger.

Magnus Ekelund: Under namnet Elmo fick Magnus Ekelund några P3-hits innan han bytte språk till svenska och började spela musik på riktigt med kompbandet Stålet. Han har arrangerat festival hemma i Jokkmokk och har precis spelat in duetter med såväl Jakob Hellman som Mattias Alkberg.

Patrik Backlund: För att vara ett osläppt album är det rätt många som hört plattan Patrik Backlund Is An Arsonist och sett den fina videon till låten Run Son Run. Bland annat PSL har tipsat flera gånger om Hammarstrands heligaste. Episkt och känsloladdad.

Raketen: Stommen i Text & Musiks husband leds av Anna Åhman, också känd som Birgit Bidder. Raketen gjorde livedebut förra sommaren som förband till Oskar Linnros på Mosebacke. Proggpop på svenska med orglar, sång och melodier att dö för. Bandet består också av Kalle Nyman och Patrik Heikinpieti. Mattias Alkberg och Jonas Teglund brukar också hjälpa till.

Dementorer

24 Dec, 2010 | Kommentarer (1 681)

Jamen herre. Vilket år det har varit. Det har spelats in och turnerats. Det har lagts ned. Det har väl inte precis lagts ner. Det har tagits nya tag, och gamla. Freaksen kom in i riksdagen. Jag har inte hängt med. För jag skyr ”sociala medier” som mat lagad på spya. Säger jag, och skriver femhundra kommentarer på mina egna blogginlägg. Det är så det är att vara mänsklig. Säger jag, lite kvasifilosofiskt, för det är jul och då blir man lätt lite kontemplativ. Om det är matos, stress och vädret som gör det.

Innan det blev jul spelade vi i alla fall in 14 låtar. Tio eller elva kommer på ett album nästa år. Fyra eller fem dyker upp på en splittolva med Pascal. Det är samma glada gäng som spelade på Nerverna som spelar på den här. Och lite finfrämmande har vi haft. Olle Nyman spelade percussion, Magnus Ekelund sjöng, Anders Teglund kom upp en helg och spelade lite piano och grejer och Conny Nimmersjö lade lite gitarrer. Eftersom jag alltså inte har Facebook och sån skit vet jag inte vad som är sant eller inte, men Magnus berättade om ett rykte: Jag flög upp Conny för att spela en ton och så skickade jag hem honom. Här lägger jag först in ett papegojskratt, sedan dementerar jag. Conny kom upp och hälsade på. Det var planerat redan innan inspelningsdatumen var bestämda. Vi bastade hos Kalle och promenerade. Och hängde i studion. Där jag skötte inspelningen med, kanske inte järnhand, men jag pekade lite med hela handen emellanåt i alla fall. Låten nedan, vi gjorde den lite roligt, med tre gitarrer och trummaskin, för Conny skulle åka hem och det var enda sättet att få till det innan han drog. Sen behöll vi Connys gitarr och gjorde klart hela låten med den som grund. Det är melodigitarren som ligger ungefär i mitten.

Tomas Bäcklund, som spelade in hela klabbet, gjorde en testmix på låten i fråga. Mest för att ha något att presentera för er och andra. Det här alltså inte mixen som kommer på skivan, men jag tycker det låter rätt bra ändå, härligt med så hög hi-hat och lite andra grejer. Själva skivan ska Johan Gustafsson mixa i Stockholm. EP-låtarna ska Björn Olsson mixa på Orust. Jag tror jag vet vad skivan ska heta, men jag säger inget ännu. Jaja. Nu vill ni kanske höra.

Dementorer

(låten är borttagen)

Min hjärna är mjuk som glass och du är kall som stål. Ömsesidig ballast. Vi bär så länge det går. Jag tror vi skrämmer varann, och vår omgivning med. Märkvärdig diskrepans. Tomma ögon som vet. Där vi glider omkring på stan om nätterna och liksom sipprar in genom fönstren och dörrarna. Natt i stället för dag. Den kommer aldrig tillbaks. Vi ger oss på varann i brist på främlingar. Vi har missat sista bussen hem så vi går igen. Bryter oss in i värmen. Det är vi som är hemgiften. Där vi glider omkring på stan om nätterna och liksom sipprar in genom fönstren och dörrarna. In via porerna genom blodomloppena ut i extremiteterna. Vi är rörelserna. Vi är snurrsparkarna. Vi är danska skallarna. Vi är aggressionerna. Vi är Dementorerna. Vi isar blodet i ådrorna. Vi är farbror poliserna. Vi är gatstenarna. Vi är skyltfönstrena. Vi är larmsignalerna. Vi är lasermännena. Vi är invandrarna. Vi är ungdomarna Vi är fyllskallarna. Vi är fundamentalisterna. Vi är kristdemokraterna. Vi är Jan Björklundarna. Vi är hemmakvällarna. Vi är Idol-deltagarna. Vi är karatepinnarna. Vi är raggarbilarna. Vi är dörrvakterna. Vi är föräldrarna. Vi är skitungarna. Vi är Dementorerna. Vi är Dementorerna.

Matti – sång, gitarr

Jonas Teglund – gitarr, kör

Kalle Nyman – elbas

Cristian Ramirez – trummor

Conny Nimmersjö – gitarr

1978 kommentarer, på förra inlägget. Det är skönare att misslyckas än att, näe, det är det väl inte egentligen.

God jul då,

Matti